Idag kom alltså en hudvårdskonsult från Mary Kay hem till mig. Jag träffade henne första gången för några veckor sedan när Amanda hade en såkallad "skönhetskväll" hemma hos sig. Då beställde jag lite grejer som ni ser på bilden nedan, och vi bokade även in en sminkrådgivningsklass som vi så hade idag. Min gudmor Mariana var även med idag, och det var jättekul att få lite tips och pröva lite nya sminkprodukter. Gillade allting som jag prövade, men beställde endast ett färgat läppbalsam som jag verkligen älskade. Så på tisdag nästa vecka kommer hon hit igen och leverera det, och vi kommer även ha en uppföljning till dagens klass. Älskar verkligen Mary Kays produkter och servicen som de erbjuder! Det känns personligt, och man får svar på alla eventuella frågor man har. Så stort tips att ta kontakt med en konsult från Mary Kay och boka in en klass! 

Igår fick jag för mig att jag skulle upp tidigt idag och ut och gå, och det gjorde jag också. Satte klockan på halv sju, kravlade upp ur sängen och gick ut. Det slutade med att jag gick sju kilometer och jag måste säga att det var ganska mysigt. Soliga sommarmornar påminner mig så mycket om när jag var liten och brukade gå ut och gå med mormor varje morgon. 

Nu så sitter jag i köket och har precis ätit frukost. Vid tre idag kommer en tjej från Mary Kay hit och ska leverera lite produkter och även ha en liten sminkrådgivningsklass. Efter det så ska jag ta tåget till pappa, och innan dess ska jag packa och fixa lite här hemma. Förhoppningsvis hinner jag med det tåget jag har tänkt. Hoppas ni får en fin och solig torsdag! 

 

Ja, 13 dagar kvar nu! Ni vet känslan när man är på väg upp i fritt fall på Gröna Lund, pirret i magen och rädslan över att man snart ska störta rakt ner mot marken? Så känns det, hela tiden. Ibland är pirret i magen lite större, och ibland är rädslan lite större. Känner mig lite som en vandrande emotionellt ostabil bomb just nu. Ena sekunden jätteglad och jättetaggad, och andra sekunden rädd, nervös och ångestfylld. 

I dag är det iallfall bästa Marias tur att åka över till the US! Just nu så borde hon vara någonstans ovanför Oslo. Jag var hemma hos henne en stund igår och sa hejdå, och det känndes så konstigt att hon skulle åka. Kunde inte riktigt fatta det, men det händer faktiskt! Det känns som om det var nyss vi var i Stockholm på vårt första Explorius möte. Då hade vi ingen aning om vart vi skulle hamna, eller när vi skulle åka, och nu sitter vi här. Maria på ett plan på väg till NY och jag med 13 dagar kvar i Sverige. Galet, och det börjar verkligen bli verkligt nu! 

 

Hej på er! 

Man ska inte klaga på fint väder, men seriöst vad varmt det är!!? Lyckades faktiskt få solsting/vättskebrist/värmeslag i onsdags haha. Mådde illa och allting snurrade ett tag, så det var inte så kul. Så därför försökte jag undvika solen så mycket jag kunde igår och dricka en massa vatten. Idag har jag iallfall jobbat som vanligt. Bara fyra jobbdagar kvar nu! Efter jobbet åkte jag och Simon ner på glassbåten och satt där en stund vilket var väldigt mysigt. Nu har jag varit hemma i några timmar och jag tänker nog sticka ut och träna en stund alldels strax. Vi får hoppas att jag inte dör av värme under tiden haha. Annars har jag nada planer för ikväll, kommer nog bara vara hemma och ta det lugnt för imorgon är det jobb som gäller igen. Som sagt, bara fyra dagar kvar nu! Kämpa kämpa! 

 

Jag lever! Har dock haft fullt upp med jobb och annat mer roligt, så därför har det ekat tomt här. Jag har nu jobbat i 14 dagar för att vara exakt, och har 7 dagar kvar. Är ganska trött på att jobba nu, men jag jobbar iallafall med Simon vilket gör det väldigt mycker roligare. Förutom att jobba så har jag varit med vänner, klippt mig, turistat med släktingar från Arvika, läst ut The Faut In Our Stars på fyra dagar (grym bok, älskade den), fätt världens fulaste bränna, varit och lyssnat på Doug Seegers, skaffat en kompis i Huffman och en hel del annat. 

Nu är det seriöst bara tre veckor till jag tar mitt pick och pack och flyttar till andra sidan Atlanten. Så sjukt, kan verkligen inte fatta det. Jag är så sjukt taggad men samtidigt så himla rädd. Hur ska jag klara mig utan min familj, Licci och mina underbara vänner i ett helt år? Det är sånna tankar som går i mitt huvud just nu. Jag och mina vänner satt och diskuterade det här om kvällen, varför utsätter man sig för en sån här sak? Att flytta till ett annat land, till ett ställe dit man aldrig har träffat en ända person och välja att starta lite som ett nytt liv där? Varför gör man det? Det är ganska sjukt egentligen, men samtidigt. Varför gör man inte det? Om man har chansen, vilka nackdelar finns det egentligen med att åka föutom rädsla? Visst är ett extra år på gymnasiet en nackdel, men hur viktigt är det om man jämför med det man kommer få med sig från ett utbytesår? En grym engelska, nya minnen och erfarenheter, nya vänner, en mognad som person och en extremt stor personlig utveckling. Nu låter det som om jag redan har varit borta ett år och precis kommit hem och vet exakt hur jag kommer känna mig efter detta år. Det har jag inte och gör inte, inte alls. Men det här är vad jag tror att jag kommer ta med mig hem ifrån mitt utbytesår. jag förväntar mig inte heller att alla upplevelser kommer vara bra upplevelser, men det är nog också de som bidrar till att man växer så mycket som person. 

Kanske kommer jag skratta åt dettta när jag kommer hem och tänka på hur fel jag hade, men kanske kommer jag sitta där och faktiskt hålla med. Vem vet, men det jag faktiskt vet är att det nu bara är tre veckor kvar till jag åker och det är så himmla sjukt! 

Efter lunch träffade jag Esme, Isabell och Lotta nere på Tingsnäs för lite picknick. Trots en kort regnskur var det väldigt mysigt. När jag kom hem råkade jag somna på soffan på altanen en stund, och sedan har jag kollat på fotboll nu på kvällen. Tror ingen missade Tysklands utklassning. Galet. 

Imorgon ska jag till banken för att fixa nytt bankkort inför USA, men annars har jag inga planer. Bara njuta av ännu en ledig dag! 

Ledsen för dålig uppdatering, men sen jag började jobba i fredags har jag haft fullt upp. Idag fick jag dock sluta redan halv två, vilket var perfekt med tanke på vädret. Typiskt att det skulle bli fint väder precis när jag började jobba. Men iallafall så träffade jag först Lotta och Johan på glassbåten en stund direkt när jag slutade. Sen åkte jag och mötte upp Esme och Julia, och vi åkte ner på Sanda och la oss på en brygga och njöt av solen tills vi blev halvt dränkta av en vattenskoter så då åkte vi hem haha. 

Nu ligger jag i min säng och kollar på Gossip Girl, som vanligt. Har blivit beroende av det, och nu har jag bara sista säsongen kvar så nu måste jag kolla klart. Min chef sa föresten att jag slapp jobba imorgon, så nu har jag två dagar ledigt istället för en. Gissa on jag blev glad. Så nu ska jag förhoppningsvis hinna njuta av vädret som bara den innan jag börjar jobba igen! 

Ja då var besöket på amerikanska ambassaden avklarat! Jag tog bussen utanför lägenheten 8.08 imorse och kom fram till ambassaden omkring halv nio. Redan då var det en lång kö in till ambassaden, så det var bara och ställa sig där och vänta. Efter omkring en timme var det min tur att på komma in på ambassaden. Det första man fick göra var att visa upp sitt pass, gå igenom en liknande säkerhetskoll som finns på flygplatser och lämna ifrån sig all elektronik som telefon, hörlurar etc. När man hade passerat den kontrollen fick man följa en markerad väg in i ett väntrum. Där fick jag en nummerlapp och fick sitta och vänta ytterligare. När mitt nummer ropades upp fick jag gå fram till en lucka och lämna ifrån mig alla mina visa papper och sedan gå tillbaka och sätta mig och vänta på att mitt namn skulle ropas upp. Så efter ytterligare väntan ropade de äntligen upp mig. Jag fick då gå fram till en lucka, svara på några frågor och sedan sa de att mitt visa var godkänt. Så själva "intervjun" tog omkring tre minuter, och jag fick vänta i ca två timmar innan. Inte jättekul, ångrar att jag inte tog med mig en bok eller nått liknande. Men det kunde ha varit värre, och jag är bara glad att mitt visa blev godkänt! Var seriöst jättenervös innan jag skulle gå på min lilla intervju. Trodde jag skulle på hjärnsläpp och glömma namnet på familjen eller orten där jag ska bo, men det gick bra haha. 

Efter besöket på ambassaden gick jag och Poppo på stan en stund innan vi åkte hem till Mora igen. 

Det känns seriöst sjukt att det sista "viktiga" är gjort inför USA. Bara en vaccination, packing och 41 dagar kvar nu. Galet galet galet galet. 

Imorgon blir det upp tidigt för 8.08 går bussen mot ambassaden. Första gången sen skolan slutade som jag ska upp så tidigt tror jag, så jag är inte så jättetaggad på det haha. Men det ska nog gå bra, bara jag hinner dit i tid så ska det nog vara lugnt!